Heja svenska folket

Jag har en viss förkärlek för radio- och tv-program i vilka svenska folket får komma till tals. Lyssnar gärna till Ring så spelar vi på lördagsmornarna. Tycker det är mysigt att höra vad man gör där ute i stugorna, vad man planerar och hur man tänkt sig att dagen ska bli. Karlavagnen på fredagskvällarna är intressant och inte sällan roligt med folk som ringer in och tycker till.
Ullared följde jag slaviskt när det gick på Kanal 5. Gillade att följa Ola-Conny och Morgan och deras förehavanden. Morgan som till och med tilldelats en egen melodi som spelas varje gång han kommer gående i tv-rutan. För att inte tala om Maggan, Gittan, Kjell och Mattiaz. Man måste ju bara älska dom. Och inte att förglömma systrarna Gunnel, Laila och Marita varav en av dem, Gunnel tror jag det är, svär så det osar svavel. Vilket gäng.
Hollywood fruar har jag aldrig riktigt fastnat för. Tycker det är för mycket amerikansk yta hos deltagarna, utom hos en - Maria Montazami. Hon verkar vara en gullig tjej med självdistans. Trodde inte att det kunde finnas fler än en kvinna som hon och med den rösten. Döm om min förvåning när jag bänkade mig framför 3:ans nya program Sommar i Sverige, som drog igång i tisdags, och upptäckte att det finns en till. I Sommar i Sverige får vi följa lillesyrran Catharina (Westphal) som åker på semester med dottern.
Sommar i Sverige bjuder på en hel del andra spännande karaktärer också. Vad sägs om papegojdamerna Paula och Barbro som åker på husvagnssemester och ska parkera hela ekipaget, bil med husvagn, utan för ett köpcentrum.
-Håll käften! Håll Käften! fräser Barbro stressat till Paula, som tålmodigt väntar tills Barbro ger upp, kliver ur bilen, hakar av husvagnen och rullar in den i parkeringsrutan för hand.
Man kan ju inte annat än beundra damerna som drar i väg med sina papegojor på husvagnssemester. Jag kan ärligt säga att själv skulle jag ha avstått. Hade nog hellre hyrt en husbil för att undvika att behöva backa in en husvagn i en parkeringsficka. Men det avskräcker inte Barbro, minsann.
Och rojalisten Micke som drar iväg till Stockholm med kompisen Misse för att närvara vid kronprinsessans bröllop. Vilken lirare. Skönt med människor som brinner för något, oavsett vad. Honom hade jag gärna svingat en bägare med.
Kan knappt bärga mig till tisdag då jag får fortsätta följa dessa människor genom sommar-Sverige. Och snälla Kanal 5, ge oss mer Ullared i rutan. För jag älskar dessa människor. Heja Sverige!

Oxveckor

Oxveckorna brukar man kalla perioden mellan trettonhelgen och fettisdagen med anledning av att dessa veckor anses vara speciellt tunga pga avsaknaden av helgdagar samt det kvarvarande vintermörkret. Efter fettisdagen börjar dagarna bli märkbart ljusare och kanske börjar också den fösta vårsolen värma våra vintervita kinder.
Desto viktigare att fylla denna period med små morötter för att orka med. Själv har jag valt teater till att förgylla tillvaron med i denna mörka tid. I går var vi och såg Shakespeares Trettondagsafton på Stadsteatern hela familjen. Knappt hade vi hunnit hem innan jag snabbt fyllde på med en ny morot. Den 12 mars ser vi Sugar - I Hetaste Laget på Oscarsteatern. Sedan hoppas jag på att ljuset är här och vi klarar oss till den annalkande våren. Vi har ju sportlovsskidåkning i Sälen att se fram emot också.
I tiden mellan morötterna arbetar jag intensivt med mindfullness. Här och nu, är det som gäller. Jag försöker att inte svärta ner söndagen med att tänka "usch i morgon måste jag kliva upp och gå till jobbet igen" och istället tänka på hur skönt jag har det idag när jag är ledig. Visserligen befinner jag mig på arbetet en stund i morgon, men det är ingenting som jag egentligen finner speciellt obekvämt. Jag gillar mitt arbete och de fantastiska kollegorna jag omges med varje dag.
Alltså, vad är då det egentliga problemet? Troligen inte arbetet som sådant utan snarare själva avsaknaden av friheten som lediga dagar erbjuder. Med anställningen kommer ansvaret att infinna sig på en viss plats en viss tid och utföra vissa angivna arbetsuppgifter. Om jag tänker efter så är det just detta åtagande som känns betungande och inte själva platsen, tiden och uppgifterna i sig. Precis på samma sätt som man kan tycka att det känns tungt att ha andra saker hängande över sig, som att mjölken är slut och jag måste handla, komma ihåg att påminna barnen om gympakläderna de dagar detta är aktuellt, betala räkningen med förfallodag idag, hinna tvätta för att strumporna är slut i lådan och liknande "måsten".
Idag är det söndag, jag är ledig och kan göra precis vad jag vill. Förutom att jag måste handla en snabbis för att mjölken är slut. Tvättat har vi redan så strumplådorna är fyllda igen. I morgon är det måndag och jag kommer att befinna mig på arbetet en stund innan det är kväll och jag kan åka hem och mysa med familjen. Med roliga arbetsuppgifter går veckan fort och snart är det helg igen. Om bara sex veckor är det sportlov. Efter det kan man börja se fram emot våren. Snart därefter är det påsk och innan man vet ordet av sommarlov. Så oxveckor - inte här inte!

Tillbaka i ekorrhjulet

Så var det 20 dag Knut och julen dansar således ut. Äntligen skulle jag vilja säga, för lika mycket som jag älskar julen i december avskyr jag densamma i januari. I januari är det nya tag som gäller och då vill man inte sitta och glo på någon gammal julgran. För att vara på den säkra sidan väntar jag aldrig så länge som till 20 dag Knut innan min jul dansar ut. Den brukar åka ut redan någon dag efter nyår. Så även i år.
Julen har emellertid varit fridfull. Mycket glögg, många julfilmer, spel och mys med familjen. Hur trevligt är det inte att inta soffan med en kopp rykande varm glögg och lyssna till när maken kommenterar film rörande tomtens existens.
-Fett ägd hon kommer bli, kuttrade maken förnöjt från fåtöljen vid film-mammans förklaring till film-barnet att tomten bara är en sinnebild för godhet och julens anda.
Efter flera år med samma julfilmer är maken förtrogen med att bevis för tomtens verkliga existens snart kommer att offentliggöras även i denna film.
I början av januari är det mest min egen existens jag funderar över. Efter inåt helsike för mycket onyttigheter i december bestämde jag mig för renlevnad redan då måndag efter nyår. Varför vänta. Detta föranledde förståss en oerhörd tristess. Borta är glöggen, julölen, nubben till sillen och mys med vin sent på kvällen. Borta är också Jansons frestelsen, köttbullarna, prinskorvarna, julskinkan och Aladdin-asken med sitt innehåll. Kvar är i alla fall jag, visserligen med en massa kilon tillövers, men med en plan.
I ren vredesmod över mina extrakilon drog jag igång med LCHF (low carb high fat) diet och efter några dagar var 3 kilo borta. Super! På så sätt kunde jag i alla fall återgå till arbetet i samma form som jag lämnade det. Nu när det gick så bra är inspirationen på topp och jag äter därför för närvarande enbart protein i form av kött, fågel och fisk samt sallad och grönsaker som växer ovan jord. Till detta räds jag inte en krämig sås. Och kilona fortsätter rasa. Detta ska jag nog stå ut med, tänker jag.
Bakom mig lägger jag julljus och tingeltangel. Nu är jag tillbaka i ekorrhjulet i full spinn.