Bläddrade förstrött i ett nummer av Mitt i Sollentuna från
26 juni när mina ögon föll på artikeln Hitta formen på semestern. En
träningsexpert berättade om hur man kunde hålla i gång under semestern med ett
pass som enkelt kunde ”klämmas in mellan strandbesök och grillkvällar”. Med en
gäspning la jag tidningen åt sidan och tänkte inte mer på saken förrän sönerna
började prata om att gå på gym. Tycker de är i yngsta laget för gymträning, 12
och 14 år, och jag vet inte ens om de skulle bli insläppta. Vet inte vad det är
för ålder på de lokala gymmen här i Sollentuna. Istället kom jag att tänka på
artikeln i Mitt i Sollentuna och gick för att gräva fram den ur
tidningsinsamlingen.
-Här har ni något att pröva på under lovet, sa jag till sönerna
och drämde tidningen på vardagsrumsbordet.
När jag kom hem från arbetet nästa dag berättade sönerna att
de faktiskt kört igenom passet, men att de inte förstått alla övningar.
-Jag hänger på er i morgon, svarade jag dem, så ska jag visa
er hur det ska gå till.
Lite husmorsgymnastik skulle väl inte vara något för en
gammal gym-räv som mig, va´?
Sagt och gjort! Dagen efter samlade jag ihop killarna,
ögnade igenom övningarna och satte igång med lite knäböj. Det var ju inte så
farligt.
-Vi kör 20 repetitioner i 3 set, instruerade jag, som lite
uppvärmning.
Killarna var med på noterna och sedan var det dags för
armhävningar.
-Vi kör väl 20 repetitioner och 3 set här med? undrade jag
med en blick åt sönerna för att kolla av läget.
Det skulle vi och medan jag själv valde att göra mina från
knäna valde sönerna att göra sina från tårna. Ja ja, deras kroppar är väl
lättare att få upp från marken än min, ursäktade jag mig.
Efter utfall, planka med benlyft, dips från bänk och
mountain climbers mot bänk, samtliga utförda i 20 repetitioner i set om 3, var
det så dags för upphopp på bänk. Vi det här laget var jag ganska svettig, medan
killarna inte alls visade tecken på trötthet. Rotationer i bål gick väl ganska
bra, men när det var dags för burpees var kvarvarande krafter noll. Även yngste
sonen började sacka efter, medan äldste sonen fortfarande gick på med
oförtruten energi. Sista övningen var ryggresningar och vid det laget var jag
mer död än levande. Efter träningspasset blev jag liggande kvar på golvet, platt
på magen rätt länge innan jag kunde resa mig för att ragla iväg till duschen.
Resten av dagen hade jag ett visst problem med styrseln i
kroppen, kan jag erkänna. Kunde knappt hålla i kniven och gaffeln när det var
dags för middag. Detta var förstås inget emot hur kroppen kändes dagen efter.
Tog mig med största besvär upp ur sängen. Att rasta hundarna runt kvarteret var
en ansträngningen och att sjunka ner på en stol eller i en fåtölj ett rent
helvete. Tack och lov klagade även sönerna på träningsvärk, men var till synes
inte hälften så ledbrutna som jag.
-Vi tränar väl i morgon också, försökte yngste sonen.
-Vi får se, sa jag medan jag masserade låren. Just nu kan
jag inte ens ta mig från soffan och ut i köket.
-Vi ska köra hela sommarlovet, fortsatte sonen ivrigt.
-Det är viktigt för kroppen att få chans att återhämta sig
också, ropade jag efter honom när han skuttande försvann upp till övervåningen.
Dagen efter kom han naturligtvis ihåg sitt löfte om träning
hela sommarlovet. Det var bara att dra på sig tights’en och köra igång igen.
Kroppen kändes endast en anings bättre än dagen innan, men vad helst som kan få
även äldste sonen att bryta upp från sitt dataspelande är väl bra tänkte jag
och bet ihop. Förhoppningsvis mattas träningsvärken av vartefter för med
värkande lår, armar och mage var utfall, armhävningar och rotation i bål en
nära-döden-upplevelse. Och burpees, det var inte ens att tänka på.
Två "PT" som ser till att du rör på dig. Inte illa! Skulle jag också vilja ha :)
SvaraRaderaDet är inte dumt det... ;)
SvaraRadera